...

Om livet är en gåva som man ska ta emot med öppna armar!
Varför är det så orättvist?
Varför sårar det mer än glädjer?
Jag förstår inte riktigt gud filosofi.
Att vissa ska straffas med saker som inte ens ska hända.
Att förlora en familje medlem är ju knappast förenat med något bra.
Att förlora en livs vän är ju knappast förenat med något bra.

Den där som skapade allt det här kanske hade för bråttom och glömde
att det ska finnas mer glädje än sorg.
Man kan ju knappast glädjas åt glada saker när man vet att någon
annan sitter nånstans och gråter ut sin ilska och funderar varför ska allt
skit hända mig??

Jag kan ju säga att jag inte har hamnat i en sådan situation men jag vet folk
som har och det gör mig förbannad.
Det är inte konstigt att folk är ledsna när allt bara går emot.
Visst att det händer olyckor och folk säger att man kommer till
en bättre plats men vad hjälper det den som sitter kvar här?
Jag skulle vilja ta mig ett snack med den där som kallas ensam gud.
Han ska få veta ett å annat. Man kan inte ge någon så mycket glädje
och sen gå och grusa isbanan för någon annan.
Where is equality?

/ Arg P